1. Hur gick det till då morfar upptäckte Anna-Karins idrottstalang?
- Det var på midsommarafton när dem körde olika friidrottsgrenar på kvällen och han såg hur duktig Anna Karin var.
2. Hur visste plötsligt morfar Tore vad som menades med "kalla kårar"?
-
3. Hur lyckades Anna Karin i sitt första försök att stöta kula?
- Det gick väldigt bra för henne, hon stötte mycket bra för sin ålder.
4. Varför kan inte Anna Karin gå med i Bråberga if?
-
5. I vilka grenar tävlar Anna Karin?
- Hon tävlar i 800 meter och kulstötning.
6. Hur reagerar tränaren på Anna Karins första stöt?
- Han tyckte att det såg bra ut men att det saknades grejer, som t.ex tekniken kanske osv. Men att det överlag såg bra ut!
7. Varför vill Tore först inte att Anna Karin ska ställa upp på 800 meter?
- För att han tror att hon inte är rutinerad nog att hon kommer bli ledsen när hon inte lyckas. Tore hade sett henne springa 60 meter och inte tyckt hon hade rätt löpsteg. Sen så har dem lagt 800 meter innan kulstötningen och man blir väldigt trött efteråt.
8. Hur visar Anna Karin att hon också har talang för att springa 800 meter?
- När hon springer loppet visar hon sig duktig när hon springer som dem rutinerade och inte kör t.ex allt vad hon har hela loppet, för det är en teknik som inte fungerar.
9. Vad tycker morfar om tävlingsledningens sätt att organisera tävling?
- Han tycker inte att det var bra då dem som sagt har lagt 800 meter innan kulstötningen, vilket gör att man inte orkar så mycket efter man sprungit 800 meter.
10. Hur lyckas Anna Karin i kulstötning vid första försöket under tävlingen?
- Hon lyckas väldigt bra, hon stötte bäst och vann kulstötningen.
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
fredag 27 februari 2015
tisdag 24 februari 2015
Forrest Gump. ej klar
Forrest Gump, a man with a low I.Q shows us amazing life events and experiences from his life. He was basically running through his childhood and also met his only friend Jenny. As they got older Forrest went through a lot av experiences, and so did Jenny. It all went pretty bad for Jenny though.
fredag 13 februari 2015
Erster Weltkrieg
Der Erste Weltkrieg begann 1914 und dauerte bis 1918. Auf der einen Seite (die Mittelmächte), die in Deutschland, Österreich-Ungarn und das Osmanische Reich (Türkei) bestand. Auf der anderen Seite, die von Ländern bestand aus Großbritannien, Frankreich, Italien und Russland Lans rief die Entente. Auslöser für den Krieg in Sarajevo erschossen, der Schuss war ausgelösten Mutter Franz Ferdinand (Österreichischen Erbfolge Autor). Aber es war angespannt für eine lange Zeit zwischen den Ländern gewesen, Deutschland erwies sich als Großmacht.
Det var såklart fler orsaker en skottet i Sarajevo, bara att den händelsen utlöste kriget. Men innan dess var det spänt imellan länderna pga olika anledningar. T.ex kapprustning, kapprustningen gjorde att länderna kände sig mer hotade utav varandra. Man konkurrerade alltså hela tiden med varann om vem som hade bäst vapen och armé. Länderna tävlade hela tiden om vem som skulle bli nästa stor makt. Länderna började alliera sig med varandra, den ena sidan (centralmakterna) som bestod utav Tyskland, Österrike-Ungern och Osmanska riket (Turkiet). Den andra sidan som bestod utav länderna Storbritannien, Frankrike, Italien och Ryssland kallades ententen.
Konsekvenser efter kriget finns det såklart. Över 15 miljoner människor miste livet, den tidens stormakter gick under, ekonomin försämrades kraftigt och det blev inflationer vilket orsakade svält osv osv. Finns flera följder efter kriget.
Det var såklart fler orsaker en skottet i Sarajevo, bara att den händelsen utlöste kriget. Men innan dess var det spänt imellan länderna pga olika anledningar. T.ex kapprustning, kapprustningen gjorde att länderna kände sig mer hotade utav varandra. Man konkurrerade alltså hela tiden med varann om vem som hade bäst vapen och armé. Länderna tävlade hela tiden om vem som skulle bli nästa stor makt. Länderna började alliera sig med varandra, den ena sidan (centralmakterna) som bestod utav Tyskland, Österrike-Ungern och Osmanska riket (Turkiet). Den andra sidan som bestod utav länderna Storbritannien, Frankrike, Italien och Ryssland kallades ententen.
Konsekvenser efter kriget finns det såklart. Över 15 miljoner människor miste livet, den tidens stormakter gick under, ekonomin försämrades kraftigt och det blev inflationer vilket orsakade svält osv osv. Finns flera följder efter kriget.
tisdag 10 februari 2015
DNA inlämning. ej klar
Uppgift 1: Redogör så utförligt du kan vad DNA är för något.
-
DNA (deoxiribonukleinsyra) är en livsviktig molekyl som finns i nästan alla levande varelser och har information om hur varelsen ska bli uppbyggd. Det är en jättelång och spiralformad molekyl. I vår cellkärna har vi kromosomer, och dessa kromosomer består utav vårt DNA fast sammansatt och ihoprullat. DNA molekylerna som finns i varje cell är cirka 3 meter långa sammanlagt . Vårt DNA är inte bara en lång sträng, utan i DNA:t finns det gener. I dessa gener har vi olika baser och baspar som utgör vår eller varje varelses genetiska kod. Dem olika baserna är A (adenin), C (cytosin), G (guanin), T (tymin) och förkortas med A, C, G och T. AT och GC är alltid baspar med varandra. Dessa baser finns det flera tusen utav i varje gen. Hos varje människa sitter alla bokstäver likadant förutom 0,1%. En gen är en mindre del av DNA molekylen och tillverkar olika proteiner för att vårt liv ska fungera och få dem proteiner som behövs. Generna innehåller information om våra egenskaper, alltså hur vi ska se ut. Om vi får blåa ögon, lockigt hår, hur vi ler eller beter oss t.ex. Det är där våra anlag från våra föräldrar också finns.
DNA:T kan även kopiera sig själv, det är så en varelse växer. Igenom celldelning, då kopierar det sig för att dem andra cellerna då ska ha samma DNA.
Ingen varelse kan ha exakt samma DNA som någon annan. Men dem är näst intill likadana, det är bara små skillnader som gör dig till den du är. Med hjälp utav DNA kan man få svar på många olika frågor. T.ex kan man identifiera någons hårstrå på en brottsplats, ta reda på föräldrarskap, ta reda på om man på något sätt är släkt med en person, om vi har anlag från olika sjukdomar som olika sorters cancer osv. Vi har även tagit reda på vilket djur människan är närmast släkt med, det är schimpansen.
Våra celler har ett system som lagar olika fel i DNA:t, men det är inte alltid reparationen går helt rätt till och då kan det ske olika mutationer. En mutation är en plötslig förändring i DNA:t. Det kan ge olika missbildningar, men mutationer är inte i alla fallen dåliga. Mutationer kan även förbättra en varelse och förändra DNA:t för att den ska anpassa sig bättre till miljön den lever i.
Uppgift 2: På grund av de anlag som man föds med så ärver man olika egenskaper från sina föräldrar. Visa och förklara varför det är så.
- När ditt DNA bildas så får du 50% utav din mammas och 50% utav din pappas. Ifrån dem två könscellerna (mammans ägg och pappans spermie) får vi 23 kromosomer från vardera könscell. Därav får vi sammanlagt 46 kromosomer och i våra kromosomer ligger våra anlag, anlagen som vi fått från våra föräldrar. Om båda föräldrarna är blåögda bär inte barnet på bara blåögda arv, utan morföräldrar och farföräldrar kan ha bruna ögon och det gör att barnet bär anlag på bruna ögon också. Sedan kan man även prata om recessiva och dominanta anlag, recessiva anlag är svagare än dominanta. Dom dominanta är mörkare färger som bruna ögon, brunt hår och mörk hy, recessiva är svagare färger som blåa ögon. blont hår och ljusare hy. Om en förälder har blåa ögon och den andra bruna så dominerar det bruna. Det bruna (B) som är ett stort "B" vinner över det blåa (b) som är ett litet "B". Man kan även ärva leenden, grimaser, öron, händer osv, t.o.m kan man ha anlag från olika sjukdomar i släkten. Sjukdomar som ALS, bröstcancer, prostatacancer.
Uppgift 3: Redogör för vad man kan använda genetiken till. Finns det etiska aspekter på den genetiska forskningen? Svara så
utförligt du kan.
Gentekniken är väldigt bred och det finns många saker man kan utföra och utforska igenom genteknik. Man kan bland annat tillverka läkemedel mot olika sjukdomar, se om en individ har anlag från en sjukdom, förändra egenskaperna i arvsmassan och så vidare. Det finns en hel del man kan göra igenom genteknik, även kloning. Man förändrar alltså en individs egenskaper i arvsmassan inom genteknik. Det finns såklart både positiva och negativa tankar kring detta.
Är det någon i din släkt som t.ex haft bröstcancer så kan du bära på anlag från sjukdomen. Det kan du kolla upp med hjälp utav genteknik, vilket kan vara både bra och dåligt. Mestadels är det nog bra när du i tid kan göra något åt det om möjligheten finns, men sen kan det också skapa en oro, att ens barn i framtiden också kan bära på samma anlag som du.
Vi har även nu på nyare tid lyckats med kloning. När man klonar tar man en cell ifrån den varelse du vill klona, förflyttar den till en kvinnas ägg som sedan förs in till en livmoder. Detta lyckades man göra med ett får, fåret Dolly. Det är såklart svårt, det tog hela 277 försök. Senare dog Dolly utav lungcancer som man tror har orsakats pga att individen var klonad.
Om man vill ha ett speciellt kön på sitt barn går det även att ändra, men det har diskuterats och det finns många olika åsikter om det. Med hjälp utav genteknik kan vi börja skapa individer med speciella egenskaper och ett speciellt utseende vilket inte är naturligt. Vi har tillgång till att göra mycket vilket ger oss friheten att förändra evolutionen och den naturliga vägen till utseende och egenskaper. Många är skeptiska till detta och vi människor har satt hårda regler på vad som får göras med hjälp av genteknik.
Jag själv tycker att det är båda bra och dåligt med det. Att kunna rädda någons liv igenom att kunna se anlag från sjukdomar i en individs gener är faktiskt en viktig uppfinning vi åstadkommit med. Men när det finns möjligheter att skapa barn med utvalda egenskaper och utseenden tycker jag det går över gränsen. Det ska vara den naturliga vägen och vi ska inte skapa individer efter "perfektion".
-
DNA (deoxiribonukleinsyra) är en livsviktig molekyl som finns i nästan alla levande varelser och har information om hur varelsen ska bli uppbyggd. Det är en jättelång och spiralformad molekyl. I vår cellkärna har vi kromosomer, och dessa kromosomer består utav vårt DNA fast sammansatt och ihoprullat. DNA molekylerna som finns i varje cell är cirka 3 meter långa sammanlagt . Vårt DNA är inte bara en lång sträng, utan i DNA:t finns det gener. I dessa gener har vi olika baser och baspar som utgör vår eller varje varelses genetiska kod. Dem olika baserna är A (adenin), C (cytosin), G (guanin), T (tymin) och förkortas med A, C, G och T. AT och GC är alltid baspar med varandra. Dessa baser finns det flera tusen utav i varje gen. Hos varje människa sitter alla bokstäver likadant förutom 0,1%. En gen är en mindre del av DNA molekylen och tillverkar olika proteiner för att vårt liv ska fungera och få dem proteiner som behövs. Generna innehåller information om våra egenskaper, alltså hur vi ska se ut. Om vi får blåa ögon, lockigt hår, hur vi ler eller beter oss t.ex. Det är där våra anlag från våra föräldrar också finns.
DNA:T kan även kopiera sig själv, det är så en varelse växer. Igenom celldelning, då kopierar det sig för att dem andra cellerna då ska ha samma DNA.
Ingen varelse kan ha exakt samma DNA som någon annan. Men dem är näst intill likadana, det är bara små skillnader som gör dig till den du är. Med hjälp utav DNA kan man få svar på många olika frågor. T.ex kan man identifiera någons hårstrå på en brottsplats, ta reda på föräldrarskap, ta reda på om man på något sätt är släkt med en person, om vi har anlag från olika sjukdomar som olika sorters cancer osv. Vi har även tagit reda på vilket djur människan är närmast släkt med, det är schimpansen.
Våra celler har ett system som lagar olika fel i DNA:t, men det är inte alltid reparationen går helt rätt till och då kan det ske olika mutationer. En mutation är en plötslig förändring i DNA:t. Det kan ge olika missbildningar, men mutationer är inte i alla fallen dåliga. Mutationer kan även förbättra en varelse och förändra DNA:t för att den ska anpassa sig bättre till miljön den lever i.
Uppgift 2: På grund av de anlag som man föds med så ärver man olika egenskaper från sina föräldrar. Visa och förklara varför det är så.
- När ditt DNA bildas så får du 50% utav din mammas och 50% utav din pappas. Ifrån dem två könscellerna (mammans ägg och pappans spermie) får vi 23 kromosomer från vardera könscell. Därav får vi sammanlagt 46 kromosomer och i våra kromosomer ligger våra anlag, anlagen som vi fått från våra föräldrar. Om båda föräldrarna är blåögda bär inte barnet på bara blåögda arv, utan morföräldrar och farföräldrar kan ha bruna ögon och det gör att barnet bär anlag på bruna ögon också. Sedan kan man även prata om recessiva och dominanta anlag, recessiva anlag är svagare än dominanta. Dom dominanta är mörkare färger som bruna ögon, brunt hår och mörk hy, recessiva är svagare färger som blåa ögon. blont hår och ljusare hy. Om en förälder har blåa ögon och den andra bruna så dominerar det bruna. Det bruna (B) som är ett stort "B" vinner över det blåa (b) som är ett litet "B". Man kan även ärva leenden, grimaser, öron, händer osv, t.o.m kan man ha anlag från olika sjukdomar i släkten. Sjukdomar som ALS, bröstcancer, prostatacancer.
Uppgift 3: Redogör för vad man kan använda genetiken till. Finns det etiska aspekter på den genetiska forskningen? Svara så
utförligt du kan.
Gentekniken är väldigt bred och det finns många saker man kan utföra och utforska igenom genteknik. Man kan bland annat tillverka läkemedel mot olika sjukdomar, se om en individ har anlag från en sjukdom, förändra egenskaperna i arvsmassan och så vidare. Det finns en hel del man kan göra igenom genteknik, även kloning. Man förändrar alltså en individs egenskaper i arvsmassan inom genteknik. Det finns såklart både positiva och negativa tankar kring detta.
Är det någon i din släkt som t.ex haft bröstcancer så kan du bära på anlag från sjukdomen. Det kan du kolla upp med hjälp utav genteknik, vilket kan vara både bra och dåligt. Mestadels är det nog bra när du i tid kan göra något åt det om möjligheten finns, men sen kan det också skapa en oro, att ens barn i framtiden också kan bära på samma anlag som du.
Vi har även nu på nyare tid lyckats med kloning. När man klonar tar man en cell ifrån den varelse du vill klona, förflyttar den till en kvinnas ägg som sedan förs in till en livmoder. Detta lyckades man göra med ett får, fåret Dolly. Det är såklart svårt, det tog hela 277 försök. Senare dog Dolly utav lungcancer som man tror har orsakats pga att individen var klonad.
Om man vill ha ett speciellt kön på sitt barn går det även att ändra, men det har diskuterats och det finns många olika åsikter om det. Med hjälp utav genteknik kan vi börja skapa individer med speciella egenskaper och ett speciellt utseende vilket inte är naturligt. Vi har tillgång till att göra mycket vilket ger oss friheten att förändra evolutionen och den naturliga vägen till utseende och egenskaper. Många är skeptiska till detta och vi människor har satt hårda regler på vad som får göras med hjälp av genteknik.
Jag själv tycker att det är båda bra och dåligt med det. Att kunna rädda någons liv igenom att kunna se anlag från sjukdomar i en individs gener är faktiskt en viktig uppfinning vi åstadkommit med. Men när det finns möjligheter att skapa barn med utvalda egenskaper och utseenden tycker jag det går över gränsen. Det ska vara den naturliga vägen och vi ska inte skapa individer efter "perfektion".
måndag 9 februari 2015
Min smörkniv.
Jag vet inte riktigt vart ifrån jag har blivit inspirerad till min smörkniv. Men jag ville göra en smörkniv som på något sätt blir bekväm att hålla i. Vi har inte haft något speciellt tema eller något då det är ett litet förarbete. Men jag har valt att inte måla den i någon speciell färg utan bara lackera den så den blir blank och fin. Sedan kan jag inte påstå att den är väldigt unik bortsett från handtaget, men handtaget är det som jag lagt blicken mest på. Proportionerligt sätt ville jag inte ha den allt för stor utan att den skulle vara smidig att använda men samtidigt ge bra funktion. Jag har gjort olika skisser och valde en, och efter den ritningen har jag även gjort storleken exakt likadant.
Jag tror absolut att denna idén redan uppfunnits, det är ganska självklart att den har överallt i världen. Dock har jag faktiskt aldrig sätt någon, men jag tror det skulle vara användbart att ha en bekväm smörkniv.
Jag har använt verktyg som figursåg, olika slipverktyg och sandpapper. Jag använde figursågen för att såga ut min utritade smörkniv på en träbit. Sedan använt olika slipverktyg för att fixa till kanterna och göra det slät och fin.
Jag fick slipa om ett antal gånger då jag inte kollade under en lampa och insåg hur mycket repor jag hade på smörkniven. Men det löste sig och sedan lackerade jag den! Jag hade även råkat såga ett jack in i kniven som jag rättade till med hjälp av en halvrund fil och sandpapper! Inget svårt, men fel som fel.
Jag tror absolut att denna idén redan uppfunnits, det är ganska självklart att den har överallt i världen. Dock har jag faktiskt aldrig sätt någon, men jag tror det skulle vara användbart att ha en bekväm smörkniv.
Jag har använt verktyg som figursåg, olika slipverktyg och sandpapper. Jag använde figursågen för att såga ut min utritade smörkniv på en träbit. Sedan använt olika slipverktyg för att fixa till kanterna och göra det slät och fin.
Jag fick slipa om ett antal gånger då jag inte kollade under en lampa och insåg hur mycket repor jag hade på smörkniven. Men det löste sig och sedan lackerade jag den! Jag hade även råkat såga ett jack in i kniven som jag rättade till med hjälp av en halvrund fil och sandpapper! Inget svårt, men fel som fel.
torsdag 5 februari 2015
Friluftsliv på isen.
Att bedriva friluftsliv
på isen kan vara både härligt och farligt. Det ska såklart vara roligt, men man ska även vara väl förberedd på dem farliga situationer som man kan hamna i. Det finns många olika aktiviteter att göra på isen, bl.a att åka skridskor eller spela ishockey. Därför är det bra att ha kunskaper om hur du ska klä dig, hur du ska bete dig och vilka material som är bra att ha med sig ifall det skulle ske en olycka.
Din klädsel är väldigt viktig när du är ute på isen. Dels för att det oftast är ganska kallt ute, men den kan även spara dig några minuter ifall du gått igenom isen. Därför rekommenderas man att klä sig efter "lager på lager principen". Den består utav ett underställ, mellanlager och ytterplagg. Med hjälp av det sparar du som sagt tid och vattnet tränger inte igenom kläderna lika snabbt.
Att ha ett bra underställ är väldigt viktigt. Det finns mängder med med olika underställ och helst ska man inte ha ett gjort av ull då det drar till sig fukt och vatten. Istället ska man sträva efter ett material som inte drar åt sig fukt utan stöter bort det och det kan vara t.ex funktionsmaterial. I mellanlagret kan du ha en lite tjockare tröja som en fleecetröja som är ett bra exempel som mellanlager. Mellanlagrets uppgift är att få bort värme som ej behövs och även fuktighet. Mellanlagret bestämmer i stort sätt din värme under dager. Det yttersta lagret som kallas ytterplaggen är då t.ex en bra jacka och ett par bra byxor mot vind och fukt eller vatten. Det finns även dragkedjor på utsatta områden på kroppen som man kan dra upp och då kan man transportera bort fukt osv från ytterplagget. Såklart är det alltid bra med t.ex ett par bra skor som håller värmen, och för att hålla värmen ännu längre om fötterna kan du också använda ett par tjockare sockar. Vantar, mössa, halsduk osv kan också vara bra att ha för att det också ska vara behagligt när man är utomhus överhuvudtaget. Även ombyte är smart att ha med sig!
När du ger dig ut på isen måste du se till att isen är säker för aktiviteten du tänkt göra blir så säker som möjligt. Isen ska minst vara 10 cm tjock och det kan du mäta med t.ex en ispik. Det är en stav som du har med dig för att ta reda på hur tjock isen är. Sedan ska man inte ta för givet att isen håller pga det, på vissa ställen kan isen vara svag ändå. T.ex på ställen som broar, avsloppsmynningar, vass, uddar eller grund.
Det finns såklart isar i olika sorter och skick. Det är bra och ha koll på dem olika istyperna som finns. Kärnis t.ex är den is som bildas i rent vatten och har bäst bärighet. Den kan bära en människa vid en tjocklek på 3 cm, men helst ska man ej riskera det och man rekommenderas till att vistas på isen vid som sagt en tjocklek på 10 cm.
När isen precis har bildats och inte hunnit bli så tjock kallas den nyis. Nyis är endast några cm tjock och genomskinlig. Den kan finnas vid t.ex skärgårdar och insjöar, den ska man inte ge sig ut på. Om man ska ge sig ut på en havsis kan man helst inte hålla sig så långt utåt då det inte alltid är lika säkert, utan hålla sig nära stranden. Våris hittar man oftast på våren vilket man kan höra på namnet. Vädret är varmare och gör det mer riskabelt att röra sig på en våris. Isen kan påverkas av varmare strömmar som kan befinna sig under isen eller varma solstrålar. Snötäckt-is är den typen av is där snö har lagt sig på vattenytan och sedan blivit is. Isen blir inte lika slät och kan uppfattas om lite mer ojämn.
Du ska alltid ha någon med dig när du är ute på isen. Om en olycka skulle ske kan man alltid hjälpa varandra.Viktiga material som man helst ska ha med sig och egentligen är mer som måsten när man är ute på isen kan vara bra och veta.
Tänk på att om du åker på isen med hög hastighet kan det bli svårare för dig att bli räddad. Det är för att du med hög fart kan ha hunnit långt ut på den osäkra isen innan den gick sönder och det kan försvåra förutsättningarna för att rädda dig.
Ifall du inte har någon med dig eller personen inte har möjlighet att ta sig ut till dig så kan det vara bra och veta hur man ska bete sig ifall isen skulle gå sönder. Då är det bra att ha med sig isdubbar. Isdubbar rekommenderas till alla som är ute på en naturlig is. Man bär dom runt halsen och går man igenom isen kan dem vara till stor is. Tänk på att aldrig arbeta dig utåt på isen, utan vänd dig istället mot det hållet du kom ifrån för där vet du att isen höll tidigare. Känn efter med armarna och tryck sönder isen tills du kommer till en kant som är hållbar. Sedan använder du dig utav isdubbarna som hjälp för att hacka dig upp på isen. Sätt fram en isdubb i taget steg för steg. Hacka ordentligt så inte isdubben lossnar, sedan arbetar du dig upp på isen med hjälp utav ditt ben. Res dig inte direkt när du kommit upp med hela din kropp på isen, utan kryp fram några meter tills du vet att isen är hållbar nog att stå på.
Det kan även var bra att ha med sig en visselpipa. Har du en på dig och du är i fara, använd den och kanske så hör någon dig i din omgivning.
Ska en person försöka rädda dig ska personen i första hand ringa larmcentralen, 112. Sedan börjar räddningsprocessen man själv måste utföra innan räddningstjänst har kommit till platsen.
För att man inte ska ramla igenom isen själv bör man använda sig utav den förlängda armen. Det kan vara en pinne, räddningslina eller en jacka som man sedan kastar ut till personen som ska bli räddad och självklart ska du själv hålla kvar. Känn efter med t.ex en ispik medans du rör dig mot personen som ska räddas för att själv minska risken för att trilla i. Det är viktigt att personen som räddar fördelar hela sin vikt på isen och gör sin kropp stor på isen och inte gör det tungt på en enda punkt.
Om personen i vattnet har överkroppen ovanför ytan ska man försöka att inte gripas utav panik, utan behålla lugnet. Att ha överkroppen ovanför gör att reaktionsförmåga och gripförmåga inte försämras lika fort. När man väl får upp personen ska den tas till närmaste ställe som kan ge hjälp eller vänta på att räddningstjänst anländer till platsen.
Jag hoppas att ingen hamnar i en sådan situation då någon går igenom isen, men med rätt vetskap om friluftslivet på isen så ska det i dem flesta fall gå bra. Tänker man på detta så är man väl förbered och kan njuta av den friska luften!
Din klädsel är väldigt viktig när du är ute på isen. Dels för att det oftast är ganska kallt ute, men den kan även spara dig några minuter ifall du gått igenom isen. Därför rekommenderas man att klä sig efter "lager på lager principen". Den består utav ett underställ, mellanlager och ytterplagg. Med hjälp av det sparar du som sagt tid och vattnet tränger inte igenom kläderna lika snabbt.
Att ha ett bra underställ är väldigt viktigt. Det finns mängder med med olika underställ och helst ska man inte ha ett gjort av ull då det drar till sig fukt och vatten. Istället ska man sträva efter ett material som inte drar åt sig fukt utan stöter bort det och det kan vara t.ex funktionsmaterial. I mellanlagret kan du ha en lite tjockare tröja som en fleecetröja som är ett bra exempel som mellanlager. Mellanlagrets uppgift är att få bort värme som ej behövs och även fuktighet. Mellanlagret bestämmer i stort sätt din värme under dager. Det yttersta lagret som kallas ytterplaggen är då t.ex en bra jacka och ett par bra byxor mot vind och fukt eller vatten. Det finns även dragkedjor på utsatta områden på kroppen som man kan dra upp och då kan man transportera bort fukt osv från ytterplagget. Såklart är det alltid bra med t.ex ett par bra skor som håller värmen, och för att hålla värmen ännu längre om fötterna kan du också använda ett par tjockare sockar. Vantar, mössa, halsduk osv kan också vara bra att ha för att det också ska vara behagligt när man är utomhus överhuvudtaget. Även ombyte är smart att ha med sig!
När du ger dig ut på isen måste du se till att isen är säker för aktiviteten du tänkt göra blir så säker som möjligt. Isen ska minst vara 10 cm tjock och det kan du mäta med t.ex en ispik. Det är en stav som du har med dig för att ta reda på hur tjock isen är. Sedan ska man inte ta för givet att isen håller pga det, på vissa ställen kan isen vara svag ändå. T.ex på ställen som broar, avsloppsmynningar, vass, uddar eller grund.
Det finns såklart isar i olika sorter och skick. Det är bra och ha koll på dem olika istyperna som finns. Kärnis t.ex är den is som bildas i rent vatten och har bäst bärighet. Den kan bära en människa vid en tjocklek på 3 cm, men helst ska man ej riskera det och man rekommenderas till att vistas på isen vid som sagt en tjocklek på 10 cm.
När isen precis har bildats och inte hunnit bli så tjock kallas den nyis. Nyis är endast några cm tjock och genomskinlig. Den kan finnas vid t.ex skärgårdar och insjöar, den ska man inte ge sig ut på. Om man ska ge sig ut på en havsis kan man helst inte hålla sig så långt utåt då det inte alltid är lika säkert, utan hålla sig nära stranden. Våris hittar man oftast på våren vilket man kan höra på namnet. Vädret är varmare och gör det mer riskabelt att röra sig på en våris. Isen kan påverkas av varmare strömmar som kan befinna sig under isen eller varma solstrålar. Snötäckt-is är den typen av is där snö har lagt sig på vattenytan och sedan blivit is. Isen blir inte lika slät och kan uppfattas om lite mer ojämn.
Du ska alltid ha någon med dig när du är ute på isen. Om en olycka skulle ske kan man alltid hjälpa varandra.Viktiga material som man helst ska ha med sig och egentligen är mer som måsten när man är ute på isen kan vara bra och veta.
Tänk på att om du åker på isen med hög hastighet kan det bli svårare för dig att bli räddad. Det är för att du med hög fart kan ha hunnit långt ut på den osäkra isen innan den gick sönder och det kan försvåra förutsättningarna för att rädda dig.
Ifall du inte har någon med dig eller personen inte har möjlighet att ta sig ut till dig så kan det vara bra och veta hur man ska bete sig ifall isen skulle gå sönder. Då är det bra att ha med sig isdubbar. Isdubbar rekommenderas till alla som är ute på en naturlig is. Man bär dom runt halsen och går man igenom isen kan dem vara till stor is. Tänk på att aldrig arbeta dig utåt på isen, utan vänd dig istället mot det hållet du kom ifrån för där vet du att isen höll tidigare. Känn efter med armarna och tryck sönder isen tills du kommer till en kant som är hållbar. Sedan använder du dig utav isdubbarna som hjälp för att hacka dig upp på isen. Sätt fram en isdubb i taget steg för steg. Hacka ordentligt så inte isdubben lossnar, sedan arbetar du dig upp på isen med hjälp utav ditt ben. Res dig inte direkt när du kommit upp med hela din kropp på isen, utan kryp fram några meter tills du vet att isen är hållbar nog att stå på.
Det kan även var bra att ha med sig en visselpipa. Har du en på dig och du är i fara, använd den och kanske så hör någon dig i din omgivning.
Ska en person försöka rädda dig ska personen i första hand ringa larmcentralen, 112. Sedan börjar räddningsprocessen man själv måste utföra innan räddningstjänst har kommit till platsen.
För att man inte ska ramla igenom isen själv bör man använda sig utav den förlängda armen. Det kan vara en pinne, räddningslina eller en jacka som man sedan kastar ut till personen som ska bli räddad och självklart ska du själv hålla kvar. Känn efter med t.ex en ispik medans du rör dig mot personen som ska räddas för att själv minska risken för att trilla i. Det är viktigt att personen som räddar fördelar hela sin vikt på isen och gör sin kropp stor på isen och inte gör det tungt på en enda punkt.
Om personen i vattnet har överkroppen ovanför ytan ska man försöka att inte gripas utav panik, utan behålla lugnet. Att ha överkroppen ovanför gör att reaktionsförmåga och gripförmåga inte försämras lika fort. När man väl får upp personen ska den tas till närmaste ställe som kan ge hjälp eller vänta på att räddningstjänst anländer till platsen.
Jag hoppas att ingen hamnar i en sådan situation då någon går igenom isen, men med rätt vetskap om friluftslivet på isen så ska det i dem flesta fall gå bra. Tänker man på detta så är man väl förbered och kan njuta av den friska luften!
måndag 2 februari 2015
Repetition Religion, ej klar
Kristendomen.
1. katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan och protestantiska kyrkan.
2.
3. Allt fler och fler romare blev kristna, även från högre klasser. Alltså beslöt dem sig att göra kristendomen laglig och allt fler och fler personer blev kristna. Även kyrkor började byggas.
4. Dem gled isär varann och det berodde på olika kulturer, språk och så vidare.
5. Det är den ursprungliga kyrkan, julen firas 7 januari, dom har ingen gemensam ledare
6. 1,2 miljarder människor är medlemmar, den finns i varje land och är ej bunden till speciell kultur eller ras
7. Han var en munk, protesterade mot katolska kyrkan, uppfann ny boktryckarkonst
8. Gamla testamentet: är judendomens heliga skrift, utgör den första delen av bibeln
Nya testamentet: handlar vad Jesus sade och gjorde, hans liv död och uppståndelse, det är ven en samling av kristna skrifter
9. Det finns ingen åldersgräns för att döpa sig, man döps oftast i en lite för lång klänning då det betyder att man ska växa i den
10. Den firas föe Jesus sista måltid med sina lärjungar.
11. Det menas likadant som räddning. Blad annat livbojar som också blivit kallade frälsarkrans.
Judendomen.
1. katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan och protestantiska kyrkan.
2.
3. Allt fler och fler romare blev kristna, även från högre klasser. Alltså beslöt dem sig att göra kristendomen laglig och allt fler och fler personer blev kristna. Även kyrkor började byggas.
4. Dem gled isär varann och det berodde på olika kulturer, språk och så vidare.
5. Det är den ursprungliga kyrkan, julen firas 7 januari, dom har ingen gemensam ledare
6. 1,2 miljarder människor är medlemmar, den finns i varje land och är ej bunden till speciell kultur eller ras
7. Han var en munk, protesterade mot katolska kyrkan, uppfann ny boktryckarkonst
8. Gamla testamentet: är judendomens heliga skrift, utgör den första delen av bibeln
Nya testamentet: handlar vad Jesus sade och gjorde, hans liv död och uppståndelse, det är ven en samling av kristna skrifter
9. Det finns ingen åldersgräns för att döpa sig, man döps oftast i en lite för lång klänning då det betyder att man ska växa i den
10. Den firas föe Jesus sista måltid med sina lärjungar.
11. Det menas likadant som räddning. Blad annat livbojar som också blivit kallade frälsarkrans.
Judendomen.
1 Hur många judar finns det i världen?
- 13-14 miljoner judar.
2 Vem var Abraham?
- Han var trons fader.
3 Varför är Moses viktig?
- När han fick veta hur hans landsmän blev behandlade valde han att föra ut dem ur Egypten och deras resa som tog 40 år vandra dem. Under tiden bildades judendomen.
4 Nämn tre fakta om den judiska tron.
- Man tror på en enda gud, dom tror gud skapade allt som finns, traditioner sedan 3000 år tillbaka.
5 Vem är jude. Förklara.
6 Nämn tre fakta om judisk mat.
7 Vad är en synagoga?
8 Vilka former av judendom finns det?
9 Nämn två fakta om sabbaten.
10 Varför firar judar Påsk?
11 Hur uppfattar judarna Gud?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)