Uppgift 1: Redogör så utförligt du kan vad DNA är för något.
-
DNA (deoxiribonukleinsyra) är en livsviktig molekyl som finns i nästan alla levande varelser och har information om hur varelsen ska bli uppbyggd. Det är en jättelång och spiralformad molekyl. I vår cellkärna har vi kromosomer, och dessa kromosomer består utav vårt DNA fast sammansatt och ihoprullat. DNA molekylerna som finns i varje cell är cirka 3 meter långa sammanlagt . Vårt DNA är inte bara en lång sträng, utan i DNA:t finns det gener. I dessa gener har vi olika baser och baspar som utgör vår eller varje varelses genetiska kod. Dem olika baserna är A (adenin), C (cytosin), G (guanin), T (tymin) och förkortas med A, C, G och T. AT och GC är alltid baspar med varandra. Dessa baser finns det flera tusen utav i varje gen. Hos varje människa sitter alla bokstäver likadant förutom 0,1%. En gen är en mindre del av DNA molekylen och tillverkar olika proteiner för att vårt liv ska fungera och få dem proteiner som behövs. Generna innehåller information om våra egenskaper, alltså hur vi ska se ut. Om vi får blåa ögon, lockigt hår, hur vi ler eller beter oss t.ex. Det är där våra anlag från våra föräldrar också finns.
DNA:T kan även kopiera sig själv, det är så en varelse växer. Igenom celldelning, då kopierar det sig för att dem andra cellerna då ska ha samma DNA.
Ingen varelse kan ha exakt samma DNA som någon annan. Men dem är näst intill likadana, det är bara små skillnader som gör dig till den du är. Med hjälp utav DNA kan man få svar på många olika frågor. T.ex kan man identifiera någons hårstrå på en brottsplats, ta reda på föräldrarskap, ta reda på om man på något sätt är släkt med en person, om vi har anlag från olika sjukdomar som olika sorters cancer osv. Vi har även tagit reda på vilket djur människan är närmast släkt med, det är schimpansen.
Våra celler har ett system som lagar olika fel i DNA:t, men det är inte alltid reparationen går helt rätt till och då kan det ske olika mutationer. En mutation är en plötslig förändring i DNA:t. Det kan ge olika missbildningar, men mutationer är inte i alla fallen dåliga. Mutationer kan även förbättra en varelse och förändra DNA:t för att den ska anpassa sig bättre till miljön den lever i.
Uppgift 2: På grund av de anlag som man föds med så ärver man olika egenskaper från sina föräldrar. Visa och förklara varför det är så.
- När ditt DNA bildas så får du 50% utav din mammas och 50% utav din pappas. Ifrån dem två könscellerna (mammans ägg och pappans spermie) får vi 23 kromosomer från vardera könscell. Därav får vi sammanlagt 46 kromosomer och i våra kromosomer ligger våra anlag, anlagen som vi fått från våra föräldrar. Om båda föräldrarna är blåögda bär inte barnet på bara blåögda arv, utan morföräldrar och farföräldrar kan ha bruna ögon och det gör att barnet bär anlag på bruna ögon också. Sedan kan man även prata om recessiva och dominanta anlag, recessiva anlag är svagare än dominanta. Dom dominanta är mörkare färger som bruna ögon, brunt hår och mörk hy, recessiva är svagare färger som blåa ögon. blont hår och ljusare hy. Om en förälder har blåa ögon och den andra bruna så dominerar det bruna. Det bruna (B) som är ett stort "B" vinner över det blåa (b) som är ett litet "B". Man kan även ärva leenden, grimaser, öron, händer osv, t.o.m kan man ha anlag från olika sjukdomar i släkten. Sjukdomar som ALS, bröstcancer, prostatacancer.
Uppgift 3: Redogör för vad man kan använda genetiken till. Finns det etiska aspekter på den genetiska forskningen? Svara så
utförligt du kan.
Gentekniken är väldigt bred och det finns många saker man kan utföra och utforska igenom genteknik. Man kan bland annat tillverka läkemedel mot olika sjukdomar, se om en individ har anlag från en sjukdom, förändra egenskaperna i arvsmassan och så vidare. Det finns en hel del man kan göra igenom genteknik, även kloning. Man förändrar alltså en individs egenskaper i arvsmassan inom genteknik. Det finns såklart både positiva och negativa tankar kring detta.
Är det någon i din släkt som t.ex haft bröstcancer så kan du bära på anlag från sjukdomen. Det kan du kolla upp med hjälp utav genteknik, vilket kan vara både bra och dåligt. Mestadels är det nog bra när du i tid kan göra något åt det om möjligheten finns, men sen kan det också skapa en oro, att ens barn i framtiden också kan bära på samma anlag som du.
Vi har även nu på nyare tid lyckats med kloning. När man klonar tar man en cell ifrån den varelse du vill klona, förflyttar den till en kvinnas ägg som sedan förs in till en livmoder. Detta lyckades man göra med ett får, fåret Dolly. Det är såklart svårt, det tog hela 277 försök. Senare dog Dolly utav lungcancer som man tror har orsakats pga att individen var klonad.
Om man vill ha ett speciellt kön på sitt barn går det även att ändra, men det har diskuterats och det finns många olika åsikter om det. Med hjälp utav genteknik kan vi börja skapa individer med speciella egenskaper och ett speciellt utseende vilket inte är naturligt. Vi har tillgång till att göra mycket vilket ger oss friheten att förändra evolutionen och den naturliga vägen till utseende och egenskaper. Många är skeptiska till detta och vi människor har satt hårda regler på vad som får göras med hjälp av genteknik.
Jag själv tycker att det är båda bra och dåligt med det. Att kunna rädda någons liv igenom att kunna se anlag från sjukdomar i en individs gener är faktiskt en viktig uppfinning vi åstadkommit med. Men när det finns möjligheter att skapa barn med utvalda egenskaper och utseenden tycker jag det går över gränsen. Det ska vara den naturliga vägen och vi ska inte skapa individer efter "perfektion".
-
DNA (deoxiribonukleinsyra) är en livsviktig molekyl som finns i nästan alla levande varelser och har information om hur varelsen ska bli uppbyggd. Det är en jättelång och spiralformad molekyl. I vår cellkärna har vi kromosomer, och dessa kromosomer består utav vårt DNA fast sammansatt och ihoprullat. DNA molekylerna som finns i varje cell är cirka 3 meter långa sammanlagt . Vårt DNA är inte bara en lång sträng, utan i DNA:t finns det gener. I dessa gener har vi olika baser och baspar som utgör vår eller varje varelses genetiska kod. Dem olika baserna är A (adenin), C (cytosin), G (guanin), T (tymin) och förkortas med A, C, G och T. AT och GC är alltid baspar med varandra. Dessa baser finns det flera tusen utav i varje gen. Hos varje människa sitter alla bokstäver likadant förutom 0,1%. En gen är en mindre del av DNA molekylen och tillverkar olika proteiner för att vårt liv ska fungera och få dem proteiner som behövs. Generna innehåller information om våra egenskaper, alltså hur vi ska se ut. Om vi får blåa ögon, lockigt hår, hur vi ler eller beter oss t.ex. Det är där våra anlag från våra föräldrar också finns.
DNA:T kan även kopiera sig själv, det är så en varelse växer. Igenom celldelning, då kopierar det sig för att dem andra cellerna då ska ha samma DNA.
Ingen varelse kan ha exakt samma DNA som någon annan. Men dem är näst intill likadana, det är bara små skillnader som gör dig till den du är. Med hjälp utav DNA kan man få svar på många olika frågor. T.ex kan man identifiera någons hårstrå på en brottsplats, ta reda på föräldrarskap, ta reda på om man på något sätt är släkt med en person, om vi har anlag från olika sjukdomar som olika sorters cancer osv. Vi har även tagit reda på vilket djur människan är närmast släkt med, det är schimpansen.
Våra celler har ett system som lagar olika fel i DNA:t, men det är inte alltid reparationen går helt rätt till och då kan det ske olika mutationer. En mutation är en plötslig förändring i DNA:t. Det kan ge olika missbildningar, men mutationer är inte i alla fallen dåliga. Mutationer kan även förbättra en varelse och förändra DNA:t för att den ska anpassa sig bättre till miljön den lever i.
Uppgift 2: På grund av de anlag som man föds med så ärver man olika egenskaper från sina föräldrar. Visa och förklara varför det är så.
- När ditt DNA bildas så får du 50% utav din mammas och 50% utav din pappas. Ifrån dem två könscellerna (mammans ägg och pappans spermie) får vi 23 kromosomer från vardera könscell. Därav får vi sammanlagt 46 kromosomer och i våra kromosomer ligger våra anlag, anlagen som vi fått från våra föräldrar. Om båda föräldrarna är blåögda bär inte barnet på bara blåögda arv, utan morföräldrar och farföräldrar kan ha bruna ögon och det gör att barnet bär anlag på bruna ögon också. Sedan kan man även prata om recessiva och dominanta anlag, recessiva anlag är svagare än dominanta. Dom dominanta är mörkare färger som bruna ögon, brunt hår och mörk hy, recessiva är svagare färger som blåa ögon. blont hår och ljusare hy. Om en förälder har blåa ögon och den andra bruna så dominerar det bruna. Det bruna (B) som är ett stort "B" vinner över det blåa (b) som är ett litet "B". Man kan även ärva leenden, grimaser, öron, händer osv, t.o.m kan man ha anlag från olika sjukdomar i släkten. Sjukdomar som ALS, bröstcancer, prostatacancer.
Uppgift 3: Redogör för vad man kan använda genetiken till. Finns det etiska aspekter på den genetiska forskningen? Svara så
utförligt du kan.
Gentekniken är väldigt bred och det finns många saker man kan utföra och utforska igenom genteknik. Man kan bland annat tillverka läkemedel mot olika sjukdomar, se om en individ har anlag från en sjukdom, förändra egenskaperna i arvsmassan och så vidare. Det finns en hel del man kan göra igenom genteknik, även kloning. Man förändrar alltså en individs egenskaper i arvsmassan inom genteknik. Det finns såklart både positiva och negativa tankar kring detta.
Är det någon i din släkt som t.ex haft bröstcancer så kan du bära på anlag från sjukdomen. Det kan du kolla upp med hjälp utav genteknik, vilket kan vara både bra och dåligt. Mestadels är det nog bra när du i tid kan göra något åt det om möjligheten finns, men sen kan det också skapa en oro, att ens barn i framtiden också kan bära på samma anlag som du.
Vi har även nu på nyare tid lyckats med kloning. När man klonar tar man en cell ifrån den varelse du vill klona, förflyttar den till en kvinnas ägg som sedan förs in till en livmoder. Detta lyckades man göra med ett får, fåret Dolly. Det är såklart svårt, det tog hela 277 försök. Senare dog Dolly utav lungcancer som man tror har orsakats pga att individen var klonad.
Om man vill ha ett speciellt kön på sitt barn går det även att ändra, men det har diskuterats och det finns många olika åsikter om det. Med hjälp utav genteknik kan vi börja skapa individer med speciella egenskaper och ett speciellt utseende vilket inte är naturligt. Vi har tillgång till att göra mycket vilket ger oss friheten att förändra evolutionen och den naturliga vägen till utseende och egenskaper. Många är skeptiska till detta och vi människor har satt hårda regler på vad som får göras med hjälp av genteknik.
Jag själv tycker att det är båda bra och dåligt med det. Att kunna rädda någons liv igenom att kunna se anlag från sjukdomar i en individs gener är faktiskt en viktig uppfinning vi åstadkommit med. Men när det finns möjligheter att skapa barn med utvalda egenskaper och utseenden tycker jag det går över gränsen. Det ska vara den naturliga vägen och vi ska inte skapa individer efter "perfektion".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar